Datum: 2013-06-23

Nyhetsbrev nr 2013/4


ABC-klubbens nyhetsbrev 2013/4

***Ny, driftsäker teknik***

När detta läses håller sysoparna som bäst på att installera en
modern NAS, alltså en nätansluten filserver. Klubben har
införskaffat en NAS-maskin av towermodell med kapacitet för
fyra diskar, något som kommer hjälpa mot senaste tidens
driftstörningar i den gamla NAS:en. På senaste tiden har den
gamla NAS:en ibland fått startas om en till två gånger per dag.

För att vara mer precis är NAS:en av märket QNAP TS-469 och har
utrustats med fyra stycken 3 TB-diskar som kan bytas ut under
drift. Hur mycket av detta som kommer medlemmarna till godo beror
på vilken RAID-variant vi väljer att använda oss av. Men räkna
med att få mer filutrymme jämfört med i dag.


***Lagring av e-post***

Med större lagringsutrymmen till allas förfogande är sysoparna
tacksamma om vi inte låter all inkommande e-post ligga kvar i
inboxarna. 

Utnyttja istället möjligheten att via IMAP skapa kataloger för
sortering av inboxens innehåll i separata foldrar i ditt
hembibliotek om du prompt vill ha kvar breven hos klubben istället
för att förvara dem hemma i din egen dator.

En tidigare kampanj föranleddes av att disken som vår e-postserver
använde den gången hade utnyttjats till 95 procent. Då
uppmärksammade flera medlemmar sysoparnas begäran på rensning, så
just den akuta krisen är överspelad.

Låt oss aldrig mer behöva uppleva att post studsar på grund av en
fylld disk.

Hjälp till, så hjälper du alla!


***Uppföljning och debatt***

Förra numret av redaktionens arbete drog till sig reaktioner.
Därför lät vi denna gång göra en uppföljare där vi ställer
debatten till allas förfogande för granskning; den har tidigare
endast cirkulerat inom funktionärernas kretsar.

Konkret handlar saken om råden rörande klubbens hantering av
certifikatet till vår webbplats.  Därför bör man läsa detta nummer
parallellt med det förra. Vi kan också varmt rekommendera
artikeln "Säker kan ingen vara" av Ola Sigurdson i nummer 6/2013
av tidskriften Datormagazin.

Är ett egenverifierat certifikat att lita på? Varför lär vi ut
hur man lurar de säkerhetssystem i webbläsarna som ska skydda
mot falska certifikat?

Namnen på dem som deltog i debatten har redaktionen maskerat;
medan åsikterna är intressanta, har vi inte ansett att identiteten
på personerna är det.

Innan du går vidare bör du lägga på minnet att replikerna i
debatten markerats genom en rad med asterisker där repliken
börjar, och en lika lång rad med plustecken där den slutar. 
Redaktionens inskjutna kommentarer inleds med orden "Redaktionens
kommentar" inom hakparenteser.

Det började med några meningar som skickades till adressen
red@abc.se.

*************************************************

Fattar ni inte vad ni gör?

Varför inte bara köra utan certifikat istället?

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

[Redaktionens kommentar]

Efter betänketid tog redaktionen kontakt och bad den upprörde om
att utveckla saken. Och det gjorde han.

*************************************************

Vad är poängen med att ha certifikat på sin
webbplats, förutom att trafiken blir krypterad? 
Jo, att man vet att man hamnat rätt. Om
webbläsaren visar en grön ikon kan man vara säker
(nåja) på att man hamnat rätt. Är hela sidan
blodigt röd med stor varningstext har man hamnat
fel.

Texten i nyhetsbrevet instruerade ABC-klubbens
medlemmar ...  att surfa in på
https://webmail.abc.se, få upp alla varningar om
att man inte kan lita på att man hamnat rätt. 
Ladda hem certifikatet från sidan (som man inte
vet om det är den rätta sidan). Spara
certifikatet (som man inte vet om det är det
rätta) permanent i sin dator. Nästa gång man går
in på sidan är allt frid och fröjd.

OK, så det är bara vid ett tillfälle (per
webbläsare och dator) personen som gör detta
utsätts för risken för Man-in-the-middle attack. 
Sannolikheten att det händer är väl inte särskilt
stor tänkte ni. "Vi kan ta den chansen." Jag
tycker aldrig man ska ta den chansen. (Vem vet
vilket nätverk[1] som används?)

Men åter till nyhetsbrevet och instruktionerna.
Vilket trick. Ni har nu lärt ut hur man blir av
det hemska och jobbiga felmeddelandet. Det
händer ju att man stöter på det då och då. Så då
kan man ju använda sig av tricket och bli av med
varningen, tänker folk.

Det är det här jag har ett problem med. Ni lär ut
ett felaktigt och farligt beteende.

Bättre instruktioner hade varit hur man tar fram
certifikatets fingeravtryck och att man ska
jämföra med det som står på https://www.abc.se/.

Men jag har helt ärligt ingen som helst
förståelse för att klubben inte köper riktiga
certifikat till webmail.abc.se, webkom.abc.se och
imap.abc.se. En medlemsavgift skulle täcka
kostnaderna... (nej, man måste inte köpa från
Thawte).

[1]:
http://www.troyhunt.com/2013/04/your-mac-iphone-or-ipad-may-have-left.html?m=1

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

[Redaktionens kommentar]

Vår medarbetare som låg bakom instruktionen funderade och skrev
tillbaka.

*************************************************

[Han har] rätt i sina synpunkter, synd att han
inte lyfte upp det helt i första brevet.

Jag tänkte över saken när jag skrev grunden till
instruktionen. ... tyckte det var enormt
jobbigt med varningsblaffan som är mer komplex
att hantera i Chrome än i Firefox/Opera/Internet
Explorer, där det är lättare att tillåta. Detta
parallellt med ett tidskrävande fall ... Det
vill säga, jag såg nog inte till hela
konsekvenskedjan, utan ville bara bli av med ett
akut problem.

Vi visste ju vem som hade gjort certet, att det
var att lita på.

Så [han] har helt rätt, vi borde lösa detta
ordentligt. ... jag frågade i sysop-gruppen om
riktigt cert innan jag skrev grunden för
instruktionen.

Det stora felet vi gjorde i instruktionen, var
att inte tydligt peka på «GE SJUTTON I OCH GÖRA
SÅ MOT ANDRA WEB-sites, GÄLLER BARA för ABC:s
webbmail» eller något i den stilen.

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

[Redaktionens kommentar]

Efter det här följde några turer fram och tillbaka, varpå en annan
av våra sysopar tog till orda. Bland annat om den lilla
komplikationen att det påbörjade arbetet med en rejäl förnyelse av
klubbens maskinpark (se inledningen av detta nummer) troligen
leder till att de tjänster vi i dag erbjuder medlemmarna kommer
delas upp på fler datorer än vad som är fallet i dag; det kan
innebära att ABC:are i framtiden måste hantera än fler certifikat.

Var någonstans drar man alltså gränsen mellan det som ska anses
lämpligt att lita på respektive INTE lita på?

*************************************************

Minst två CAs [engelsk förkortning för någon som
utfärdar (och garanterar) certifikat] har erkänt
att de blivit hackade och att falska certs har
skapats. Det finns säkert ett stort mörkertal
här och de farliga aktörerna har säkert haft
riktiga certs för allt under himmel och jord
redan (Windows Update t.ex.).

D.v.s. alla som litar på de CA-certs de får med i
sin browser till att börja med är egentligen
blåsta.

...

[En medlem] brukar fixa certs genom cacert.org
för mail.abc.se vilket egentligen är den bästa
mittimellan-lösningen tycker jag. Problemet där
är att man måste springa omkring och skaffa
fysisk trust för sin gpg-nyckel och det orkade
bara [medlemmen] fixa och nu har han ... mindre
tid.

Jag har inget emot självsignerade certs men
signaturerna borde publiceras på t.ex. 
https://www.abc.se vilket väl redan görs? Jag
verifierade siggen mot det som publicerades i
ABCKOM så jag vet inte.

Sen borde vi ha ett eget root CA-cert som vi
använder för att skapa alla server certs så att
folk bara behöver importera ett cert EN gång. 
Det tar inte lång tid att fixa men [en annan
medlem] har säkert en anledning till varför han
inte gjorde det.

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

[Redaktionens kommentar]

Så vad göra? Betala (dyrt) för att få ett eget certifikat
verifierat, eller kanske försöka garantera äktheten på ett sådant
helt själva? Debatten fortsatte med intresserade inlägg.

*************************************************

Ahh, undrade just, förklarar en hel del. Kan se
lite på det, kanske kan ordna en sådan fysisk
nyckeltrust. Behöver få mer praktik kring
sådant, har en alltför teoretisk bakgrund. Så
med lite tips och råd, kan jag se även på denna
del.

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

[Redaktionens kommentar]

Rådet och responsen på det kom snabbt!

*************************************************

[Råd] I OpenSSL-suiten följer det med ett script
som heter CA.sh som fixar biffen:
https://www.openssl.org/docs/apps/CA.pl.html

[Respons] Laddade ner TinyCA, en grafisk variant
av ditt tips, mycket enkelt att managera cert i. 
Synd att det inte går att köpa starka signerade
rootcert som man själv hanterar dotter-certen
till och som läsarna därmed accepterar. Skulle i
och för sig ta bort marknaden för CA:s, men hade
varit snyggt!

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

[Redaktionens kommentar]

Därefter återknöt debatten till hur certifikaten för vår kommande,
helt nya, maskinpark bäst bör hanteras.

*************************************************

Ett 5-servers wildcard-cert är i och för sig lite
dyrare, men skulle ge oss full flexibilitet att
flytta runt vid behov, t.ex. ett kan sparas till
special-event.

Har för mig att Thawte och ett par andra har haft
rätt prisvärda sådana sista åren, körde ett
15-servers-cert till [min dåvarande
arbetsgivare]. Men då jag köpte via en
outsourcingleverantör i ett större paket, kommer
jag inte längre ihåg vad vi betalade, men det kan
ha varit ca 1 000 à 1 500 per certifikat.

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

[Redaktionens kommentar]

För att avrunda för den här gången låter vi samme medlem som
initierade debatten också få fälla de avslutande orden.

*************************************************

Mmm, systemet med CAs har brister. För HTTPS
finns en del saker* för att motverka en del av
bristerna. En del kan man göra som
administratör, en del som användare.

Förhoppningsvis dröjer det bara cirka 10 år tills
vi har certifikaten i (säker) DNS. (Kallas DANE
om någon är intresserad)

Men okej, det kan finnas en poäng i att
ABC-klubben inte stödjer det trasiga CA-systemet
- ta ställning helt enkelt, men 1) enligt mig
bidrar vi då till att trasa till CA-systemet ännu
mer, ett system vi trots ser ut att behöva leva
med en tid framöver 2) det krävs en hel del
förklarande för användare.

*
http://www.imperialviolet.org/2011/05/04/pinning.html
http://en.wikipedia.org/wiki/HTTP_Strict_Transport_Security
http://convergence.io/

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

[Redaktionens kommentar]

Gjorde vi rätt? Gjorde vi fel? Frågan är levande och det här är
ett sätt att visa hur det kan se ut emellanåt. Katalysatorn för
att sätta igång tankarna kan alltså vara protester av det
konstruktiva slaget.

Med detta tar redaktionen sommaruppehåll. Vi återkommer nog lagom
till att löven på träden antagit gula och röda färger. Som
vanligt fastslår vi inget om vare sig publiceringsdatum eller
utgivningstakt på förhand. Det som sker, sker!

Nu till något annat. En av redaktionens medlemmar, som hyser ett
starkt intresse för filmkonsten, stötte för ett tag sedan på en
intervju med den fransk-schweiziske regissören Jean-Luc Godard
(ett namn starkt förknippat med «nya vågen» på 60-talet) som ännu,
i 80-årsåldern, är yrkesaktiv. Den franska tidskriften Les
Inrockuptibles frågade honom om upphovsrätt apropå innehållet i
hans då senaste verk. Godard - med mängder av filmer bakom sig -
svarade:

"Det finns ingen intellektuell äganderätt. Jag är mot arvsrätten,
till exempel. Att en konstnärs barn ska ärva sina föräldrars
rättigheter, i alla fall som myndiga. Varför ska Ravels vuxna
barn ärva rätten till Boléro ... Man borde inte kunna äga rätten
till ett konstverk. ... Den här känslan av att man äger rätten
till ett konstverk kom senare. I dag kan nån lysa upp
Eiffeltornet och få betalt för det, men om man filmar Eiffeltornet
måste man ge honom ännu mer pengar.

Fråga: Den näst sista meningen i filmen är 'Om lagen är orättvis,
måste rättvisan gå före lagen...'

Det handlar om upphovsrätten. Alla dvd-er börjar med text från FBI
som kriminaliserar kopiering. Jag gick till Pascal. Men man kan
förstå frasen på andra sätt."

Sagt av regissören som på 80-talet gjorde en film där alla
repliker var citat från andra filmer!


Redaktionen

red@abc.se
artikel@abc.se  

Tillbaka