Datum: 2013-09-25
ABC-klubbens nyhetsbrev 2013/5 ***Inventarier till skänks*** Arbetet med att göra vår lokal i Alvik mindre (och billigare) pågår med oförminskad styrka. Det leder till att saker som inte är oundgängliga för driften av klubben måste rensas ut. Innan det vi inte längre behöver åker till tippen, vill vi ge möjlighet för alla medlemmar som så önskar att ta hand om sakerna. Först på tur är alla böcker - i pappersformat - vi samlat på oss under klubbens mer än 30-åriga existens. Finns det några i medlemsskaran som är intresserade att ta hand om dem? Erbjudandet förutsätter att man på egen hand ordnar med transporten. Samt att man inte väntar för länge. Deadline för att bestämma sig är satt till den 31:a oktober. Listan över titlarna vi skänker bort återfinns i slutet av det här numret. Men för att inte låta nyhetsbrevet förfalla till något slags katalog, har vi också två artiklar av lika många medlemmar. Lars Magnusson har bidragit i tidigare nummer, och denna gång tittar han tillbaka på sitt exprimenterande med Linux. För er som håller fast vid eller bara rätt och slätt föredrar Microsoft Windows kanske Kjell Bävergrens råd om hur man rensar undan skräp är något att ta till sig. Ursprungligen ett inlägg i ABCKOM som ett svar på en fråga om hur man ska göra med en full C:-disk, inbillar vi oss i redaktionen att det kan vara av stort intresse även för dem som avstår från vårt diskussionsforum. Och det blir det vi börjar väsentligheterna med. ***Varför slösa diskutrymme i onödan i Windows?*** Av Kjell Bävergren [Vad kan man ta bort i en XP-installation utan att riskera problem?] Via Start-menyn, välj Kör; skriv in cmd.exe i rutan. Detta förutsätter att du är inloggad med tillräckliga rättigheter i operativsystemet. När du har en DOS-session öppen, skriv SET vid prompten. Leta efter raden med variabeln som definierar TEMP-katalogen. Där hamnar de temporära filerna som vi vill slippa. Gå dit med filhanteraren. Markera filerna med Ctrl+A och använd Skift+Delete för att permanent radera dem. Du kan råka ut för att vissa filer ej kan tas bort. Hoppa då över dem. (Uteslutningen av de filer som ej går att radera kan ge en del pyssel samt kräva en hel del klickande. Man kan då underlätta för sig själv genom att sortera filer efter extension i stället för standardsorteringen på mappar och filer i bokstavsordning.) Använder du webbläsaren Internet Explorer, gör följande menyval i programmet: Verktyg -> Internetalternativ -> Inställningar (under webbhistorik). Under rubriken "Använd föjande diskutrymme", ange värdet 30 MB. När det är gjort: Starta Utforskaren med Fönstertangent+E, eller genom att via Kör i Start-menyn skriva in explorer.exe. Högerklicka på «Lokal disk C:» och välj Egenskaper. Se till att fliken Allmänt ligger främst. Välj därefter Diskrensning -> Fler alternativ. Överväg i första hand Systemåterställning. Genom det kan antagligen ett antal gigabyte tas bort! Den senaste systemåterställningspunkten sparas dock. När rensningen är klar, aktivera Verktyg via högerklick på «Lokal disk C:». Välj Egenskaper -> Defragmentera nu. Överkurs: Hämta och installera TreeSize Free: http://www.jam-software.com/freeware/ Du kan med TreeSize Free leta efter - och visa - var diverse skräp finns samt även leta upp filer via dess extension, till exempel .MP3 eller något annat, och upplysa dig om var stora är belägna. Med mera. För allmänt nyfikna vid DOS-prompten: Testa till exempel - CD %SYSTEMROOT% eller DIR %TEMP% /s /p Ger kanske en aha-upplevelse kring vad miljövariabler egentligen är, samt att de härrör sig ända från DOS-tiden (om vi pratar Microsoft). ***Signalspaning mot virus*** Försvarets radioanstalt har stora planer för skydd mot så kallad skadlig kod. «Synergieffekter mellan signalunderrättelse- verksamheten och informationssäkerhetsverksamheten» kallar man det i den tidning redaktionen tagit citatet av FRA:s Cecilia Laurén från. - Syftet är att förbättra vår förmåga i det nationella cyberförsvaret ... Vi kommer att arbeta vidare med ett tekniskt detekterings- och varningssystem för att upptäcka avancerad skadlig kod. Bakgrunden är att regeringen genom försvarsminister Karin Enström begärt ett «tekniskt detekteringssystem och varningssystem» av FRA. Akronymen TDV är redan på plats. Återstår att se om några resultat visar sig även för dem som inte får tränga bakom hemligstämplarna. (Tjugofyra7, nummer 19) ***Sluta med Lubuntu? Summering*** Av Lars Magnusson Minnesgoda läsare kommer säkert ihåg att jag i början av detta år, 2013, bytte ut min dåvarande Windows XP-installation mot Lubuntu, då Windows 7 inte längre säljs och min laptop samt en del program jag kör inte duger för Windows 8. Jag har i över ett halvår använt Lubuntu och tänkte avsluta denna serie med en sammanfattning. Ni som vill läsa om, gå tillbaka till nummer 2013/2 ("Slutet på en era?") och 2013/3 ("Slutet på en era, uppföljningen"). I stort är jag mycket nöjd med Lubuntun: effektiv samt rätt snabb, dock inte lika snabb som min BeOS/Haiku-installation (berättelsen om den kommer i ett framtida nyhetsbrev). För er som kan pyssla med Linux och accepterar att ha med Canonical att göra, är Lubuntu en bra desktop-variant av Linux. Det största problemet, som jag dock inte brytt mig allt för mycket att lösa, är att jag inte fått Compiz att köra. Har haft det för något år sedan på Xubuntu, en liknande distribution, så det bör gå, men med annat att göra, så... Tyvärr har jag samtidigt stött på en del för mig personligen allvarliga begränsningar. Då jag fotograferar mycket, astro- såväl som vanlig fotografi, får jag också många filer att bearbeta. Gimp är det enda fullgoda bildredigeringsprogrammet men tyvärr bara 8-bitar än så länge, inte 16-bitars som Adobes produkter. Som lök på laxen är olika filhanterare i Linux något som hör hemma i datorteknikens stenålder, trots att de i motsats till Windows oftast stöder sådant som filsystem över sftp och så vidare. När man skall hantera hundratals fotografier, flytta dem och byta namn på dem med mera, upptäcker man att PCManFS, Thunar, Nautilus med flera filhanterare inte tycks förstå meningen med monterade diskar. Om jag i Windows Explorer markerar filer, högerklickar och drar filerna till den katalog jag vill ha dem i, får jag frågan om jag vill flytta eller kopiera dem till destinationen och oavsett om det råkar vara en lokal disk eller något annat lagringsmedia. Jag kan även vänsterklicka och dra dem till en katalog och de flyttas eller kopieras dit efter eget val. Det sista går även i ovan nämnda Linuxfilhanterare, men inte till en annan disk i trädet. Jag måste då öppna en ny filhanterare, öppna målkatalogen och dra över filerna som de då kopieras till (ja, samma som under Windows, men Windows har sin höger-klickversion som klarar detta). Detta kan se ut som en bagatell, men försök hantera cirka 600 GB bildfiler, varav 450 GB astobilder, med cirka 100-300 bilder av samma objekt och som ökar med cirka 10 GB per månad, delade på två diskar (med backup på NAS), så blir nog mitt problem lättare att förstå. Det andra problemet, som fått mig att gå tillbaka till Windows, alltså att använda min Windows 7-baserade "TV" som min huvud-PC, är mina astrobildbehandlingsprogram avsedda för Windows. Jag har i de tidigare inläggen konstaterat att dessa fungerar bättre under Wine än under XP. Detta står jag fast vid. Men då jag nu börjat fotografera nebulosor där jag då sätter samman drygt 100-300 bilder till en enda, fallerar programmen under Wine. Behöver numera köra med 8 GB minne för programmen, något Wine ännu inte stödjer. Wine är och kommer för lång tid framåt att vara 32-bits och av tillgängliga 3 GB, tar Wine självt ca 1,5 GB vilket är för mycket för mina behov. En lösning skulle varit en cloud-emulering av Windows, men min Lubuntu-burk är för svag och med för lite minne för en sådan lösning. Det tredje problemet, och ett mycket stort sådant, är CUPS, alltså printersystemet. Foton kräver bra utskrifter och mina två Canonskrivare, en MG5350 (allt-i-ett) samt en iX6550 (för A3-format) fungerade utmärkt under XP, klara och utmärkta utskrifter. CUPS med Canons egna drivrutiner för dessa två producerar däremot osedvanligt dåligt skräp, med färg- och kvalitetskontroll helt ur funktion. Jag tvingas lägga bilderna på en USB-sticka, starta Windows 7-PC:n och skriva ut från denna. CUPS har helt klart passerat sista bäst före-datum och borde ersättas med något nytt, som kan använda drivrutiner från Windows. Det är trots allt x86-arkitektur det handlar om. Det sista problemet med Linux, det är att det inte finns en standard för programinstallation, så som det till stor del gör för installation av Windowsprogram. Speciellt i Lubuntu är detta ett problem - jag ser ett program, installerar det och sedan försvinner det i den allmänna röran, en del hittar jag i hembiblioteket under .program/, en del i /usr/bin, i /usr/share eller /usr/local/share eller t.o.m. i /usr/local/lib. Jag måste även manuellt skapa meny-entryt i startmenyn. Vissa program, markerade som installerade i Synaptics, är helt försvunna - startar inte ens från prompten! När AT&T-folket skapade Unix 1971-74, de hade en mycket strukturerad idé om hur OS:et skulle se ut. Billy Joy på Berkeley och senare Sun, ruckade lite på detta, för att förenkla hanteringen av disklösa arbetsstationer under BSD Unix, men, och det är viktigt - det fanns ett system i galenskaperna. Men då Linus Torvalds koncentrerat sig på OS:et och inte helheten gör Linuxutvecklarna som de behagar, med resultat att de grisar ner hela filträdet. Ett avträde av binärer. När jag började med systemadministration av Unix 1985, hade jag i fem år lärt mig AT&T Version 7 och System 3, med dess rena och strukturerade upplägg. Jag vågade till och med att ändra i binärerna för att peka om processer, som då bara kunde skriva till en skrivare och så vidare till att köra fler skrivare eller ändra på kärnan. Med i dag skulle jag aldrig hacka en Linux-binär, eftersom jag inte vet vilka moduler jag då stökar till i. Hela Linux-communityn skulle må bra av att någon tog tag i och styrde upp applikationsutvecklarna, gränssnitt såväl som installation. Allt detta gör att jag tror att Linux aldrig kommer att komma i närheten av Windows' spridning. Inte ens som Android. Utvecklarna är helt enkelt sina egna fiender, i och med att de aldrig frågar frågan: «Om jag är användare, hur kommer jag att använda detta program, hur kommer jag att uppfatta det?». «Kunden har alltid rätt, även om kunden har fel» sade min gamla morfar, som var lanthandlare. Detta borde Open Source-communityn faktiskt lystra till. ***Listan med utrangerade böcker*** Som synes en rejäl hög. Boktitel och (som regel) publiceringsår följer i listan nedan: Lättpocket om Photoshop 4 Using the Unix system (1981) Unix communications (1987) TRS-80 Assembly Language Programming (1979) Learning TRS-80 Basic (1982) The Mbasic Handbook (1983) GW-Basic ver 3.2 user's guide Microsoft GW-basic user's guide (1987) Microsoft GW-Basic user's guide nad user's reference (1987) Lärobok i BASIC (1971) The Basic Handbook (1979) GW Basic-handboken Turbo Pascal library (1986) Turbo Pascal 4.0 (1987) Programmering och datastrukturer med Pascal (1985) Programmering i Pascal (1979) Pascal, exempelsamling (1986) Grunderna i Pascal (1985) Programming the IBM personal computer: Pascal (1983) Perl reference guide 4.035 Programmera med Visual Basic 5 (1997) Lär dig Project 98 på 24 timmar (1999) Page Maker 4 (1991) Microsoft Publisher (1992) Works for Windows (1992) Power Point 3-handboken (1992) Frontpage 97-handboken (1997) Microsoft Powerpoint användarhandbok (1992) Microsoft Access, the secrets of access wizards (1993) Microsoft Access, Distribution kit guide (1993) Microsoft Access, introduction to programming (1992) Microsoft Access, language reference (1992) Microsoft Instant access (1992) Excel 5-handboken (1994) Microsoft Word for Windows, user's reference (1988) Microsoft Word referenshandbok (1991) Lättpocket om MS Word 97 (?) Grunderna i Word 97 med diskett (1997) MS-DOS 4.01 shell (1988) Supercharging MS-DOS (1986) MS-DOS 3.2 manual (1986) MS-DOS user's manual 3.3 (1987) MS DOS 4.01 user's guide (1988) The New DOS 4.0 (1989) Microsoft MS-DOS User's guide and User's reference 3.3 (1987) Nyckeln till MS-DOS-kommandon (1989) PC-DOS / MS-DOS 3.3 (1988) MS-DOS 5 handboken (1991) MS-DOS 5 referensboken (1992) MS-DOS / OC-DOS handboken (1984) Introduktion till DOS 3.0 - 5.0 + DR DOS 6.0 (1992) Windows 3.1 referensboken (1992) Stora Windows 3-boken (1991) MS Windows for workgroups MS-DOS (1994) Windows 3.1-handboken (1992) Steg för steg - Windows 3.1 (1992) Windows NT 3.5-boken (1995) CDROM Libris Britannica (1992) [CD-ROM finns kanske inte?] Navigera på internet - surfarens handbok 2:a uppl. med diskett (1997) Internetboken (1996) Internet @ Sverige (1994) The Best of Shareware - IBM PC Utilities med 5.25-tumsdiskett (1990) Finding (almost) free software (1990) The PC-SIG encyclopedia of shareware vol. 2 (1990) The PC-SIG encyclopedia of shareware (?) Shareware and public domain (1991) Learning Corel Draw version 2 (1990) Your first computer (1980) Video/Computers: How to select mix and operate PC (1981) Getting acquantied with your ZX81 (1981) Digitalkameran (2003) Expert system - program för IBM PC, XT och AT (1989) Grafikprogrammering i Basic till din PC (1984) The Mosaic Handbook for the X Window system med CD-ROM (1994) Novells nätverk i praktiken (1990) Novell's Group Wise 5.5 User's Handbook (1998) PC Tools Data Recovery DOS Shell (1990) Step by step ISDN (1998) Beslutsfattaren vid persondatorn (1981) Easy - Guide (1985) Virushandboken (1992) Using MS-DOS Kermit (1990) Referensguide IBM PC och kompatibler - MS-DOS/GW-BASIC (1987) Paul Mace guide to data recovery (1988) Peter Norton inside the IBM PC (1986) Macintosh Inside Out, system 7 revealed (1991) Wordstar - introduktion och övningar (1985 Wordstar och ordbehandling (1987) Nyckeln till Word Perfect (1988) Word Perfect for Windows (1992) Word Perfect i praktiken (1988) Word Perfect 5-handboken (1989) Mer of Word Perfect 5.1 (1990) Word Perfect 5.1 i praktiken (1990) Stora Word Perfect för Windows-boken (1992) Word Perfect för Windows med diskett (1992) Grunderna i Word Perfect för Windows (1992) ASM 800 Advanced software for ABC 800 (1987) [många kopior finns] SeOS Access Control programmer's guide (1997) SeOS Access Control user's guide (1997) SeOS Access Control Reference (1997) SeOS Access Control getting started (1997) SeOS Security Administrator - User's guide (1997) [2 exemplar] Using Computer Bulletin Boards (1990) The Internet Yellow pages (1994) Hands-on Internet med diskett (1994) Internet for dummies (1994) ABC 806 bruksanvisning (1983) [2 exemplar] ABC 806 Manual BASIC II (1983) [2 exemplar] Basic II-boken (1983) [2 exemplar] ABC 80 - Assembler (1979) [16 exemplar] ABC 80 - Basic-Instruktör (1979) [2 exemplar] ABC om programmering och dokumentation (1980) [24 exemplar] ABC om Basic (ABC 80) (1980) [2 exemplar] Att programmera ABC 80 (1981) [2 exemplar] Programvaran i ABC 80, disassembl. med kommentarer, rapport (1981) [2 exemplar] Rapport IT-utredningen, SOU 1996:40 Flexskivenhet ABC, bruksanvisning (1980) [3 exemplar] ABC-bladet samlingsnummer (1982) [14 exemplar] ABC-text + användarhandbok ABC 80, [45 exemplar] ABC NEWBAS, [66 exemplar] Ecit ver 3. texteditor för ABC 80 och ABC 800, [18 exemplar] ABC Guide för Assembler, [58 exemplar] Pascal för ABC 80, [25 exemplar] Fortran 77 för ABC 80, [13 exemplar] P-kod Basic II, 7 st MS SQL server 7.0 med CD-ROM training kit Arbeta med Microsoft Word ver 5 (1989) Referenser till Microsfot Word (1989) Microsoft Graph användarhandbok 3.0 (1992) Microsoft Equation Editor användarhandbok ver 1 (1992) Microsoft Word for Windows, startbok (1992) Using Word Basic for Word (1991) Microsoft Draw användarhandbok ver 1.0 (1992) Microsoft Word for ´Windows användarhandbok (1992) Skrivarinformation for Microsoft Word (1989) ABC-klubben programkatalog 1990, bilaga till ABC-bladet 3, 1990 [8 exemplar] Hur återvinner man allt detta på bästa sätt? Det avgör du, bäste läsare! Det var allt för denna gång. På återseende! Redaktionen red@abc.se artikel@abc.se