Datum: 2015-10-15
ABC-klubbens nyhetsbrev 2015/4 Under en tid har vi dragits med en märklig situation. Nämligen den att vi har fler användare än betalande medlemmar. Å ena sidan är det klubbens raison d'être att våra tjänster används, men å andra sidan är det antagligen knappast hållbart i längden att några av oss struntar i den årliga avgiften för detta. Kansliet har uppmärksammat fenomenet en längre tid och låtit saken bero i hopp om att diskrepansen ska korrigera sig själv. Den förhoppningen har dock kommit på skam. Därför tänker vi inom kort strama upp hanteringen av konton som tillhör icke-betalande medlemmar. Det kommer bli en trist sysselsättning - så bespara oss den: betala 360 kronor för ännu ett års medlemskap och saken är ur världen för tolv månader framåt. Summan på facila 360 kronor för 2016 fastställdes av klubbens styrelse i augusti och är således densamma som tidigare. Liksom bankgironumret (5986-2169) att föra över pengarna till. Apropå medlemskap märker vi också att informationen om vår senaste innovation på detta område långsamt, men obevekligt, sprider sig i allt vidare kretsar. Använd gärna familjemedlemskapet till dina närmaste om du inte redan gjort det. Information hittar du i ett nyhetsbrev från förra året: ttps://www.abc.se/member/nyhetsbrev/nyhetsbrev_141027.html Låt oss också tipsa om Lars Magnussons artikel längre ned i detta nummer om hur man kan komma undan att fösas in i Googles molntjänster bara för att man råkar äga en läsplatta med Android. ***Usenet borta, men vår IRC-bouncer lever vidare*** Av sysop-kollektivet och redaktionen I nummer 2015/2 skrev vi att Usenet-flödet hade kommit igång. Det var då tillfälligt. Mycket få frågade efter att få läsa och posta inlägg på Usenet. Sedan dess har om möjligt än färre använt sig av NNTP-protokollet för att kommunicera med resten av världen. Och nu är det helt dött, utan återupplivningsmöjligheter, sedan Gotanets egen Usenettjänst gick i graven. Man kan sörja det, men vi måste acceptera det. IRC är inte heller så populärt som det en gång i tiden var, men det finns mycket liv i det fortfarande. Därför fortsätter vi att tillhandahålla bouncern ZNC för intresserade. Poängen med den är att man ansluter till ZNC som i sin tur pratar med vald IRC-kanal. När du loggar av från ZNC:n så ligger den kvar som dig i kanalen och när du återansluter så får du upp allt som har skrivits under tiden man var borta. ***Kall sommar?*** Minns du att den sommar vi lagt bakom oss var kall i Sverige? Våra kylaggregat i klubblokalen behövde i varje fall arbeta mindre än normalt under sommaren. Under hela juni och juli slapp vi ha igång dem, fast i augusti fick de däremot arbeta. På det sättet sparade vi energi och givetvis kostnader för elen. Den nya hårdvaran till servrarna bidrog också till att värmen inte blev oss övermäktig. ***Revisorer*** Hittills har klubben betalat för en extern revisorstjänst. Värdet av den har diskuterats genomgående inom styrelsen och även på flera årsmöten i följd. Vi vill helst använda oss av våra egna krafter. Känner du för att hjälpa till? I så fall välkomnar vi dig varmt. Hör av dig till valberedningen@abc.se och berätta! ***Framtida årsmöten*** Apropå årsmöten börjar slutet på långbänken om distansdeltagande (kanske) att skönjas. Inställningen hos styrelsen är i varje fall positiv. Konkreta planer på hur sådant ska gå till ska utarbetas av en grupp kring Göte Liljegren. Vi lär få återkomma i ämnet. ***Brottslighet på Internet*** Ransomware är bara ett fenomen på att kriminell verksamhet ser Internet som verktyg bland många andra. En svensk respons kallas för SC3 eller Nationellt IT-brottscentrum och ska om några år bestå av drygt 100 specialutbildade poliser. Satsningen på att stävja brottsligheten via nätet är alltså kraftfull. Ovanpå det har inrikesminister Anders Ygeman drivit igenom att statliga myndigheter från och med årsskiftet får krav på sig om obligatorisk incidenthantering på IT-området. Telekomoperatörerna ska, enligt Ygemans intentioner, också tvingas rapportera om avvikelser på samma sätt som myndigheterna men får längre tid på sig att hamna i startblocken. Som inrikesminister är Ygeman också ett slags polisminister. Det innebär att han har högst kontroversiella frågor att hantera. En av dem är datalagringen. Det EU-direktiv som låg till grund för Sveriges egen lag på området har av EU-domstolen nämligen befunnits för vittgående och för integritetskränkande, men i Sverige vill regeringen i stort sett behålla gällande lag. Ni som följde debatten i Svenska Dagbladet under september insåg att det fanns gott om poäng att både vinna och förlora oavsett vilken sida (för eller emot) man ställde sig på. Jon Karlung, verkställande direktör för Internetleverantören Bahnhof, sade uttryckligen "vi trotsar polisen" och påstod att hans företag numera har en så kallad "kill switch"-funktion för den händelse «någon» skulle klampa in och gräva i företagets datorer. [SvD den 18 september] På det svarade Anders Ahlqvist, kriminalkommissarie, att utan effektiv brottsbekämpning får brottsoffer ingen upprättelse och antydde rent kommersiella snarare än ideella skäl för bland annat Jon Karlungs hållning. [SvD den 23 september] Debatten avslutades med en replik från Karlung nästa dag. Sedan dess har Ygeman kanske fått annat att ägna huvuddelen av sin tid åt - flyktingkrisen i Europa är också hans bord - men frågan lär knappast dö för det. Och de kriminella lär nog fortsätta sin brottsliga verksamhet oförtrutet. Till dess något slags konsensus om hur man ska förhålla sig till problemen är på plats - fast det kanske aldrig infinner sig - skydda dig själv genom att 1) kryptera, 2) betrakta alla nätverk du inte har fullständig kontroll över - och Internet är ett sådant - som osäkra samt 3) se till att utomstående har så få ingångar till din dator, inklusive mobiltelefon, som möjligt. ***Hur man gör det Google inte vill att man gör med Android*** Av Lars Magnusson Jag gissar att huvudelen av läsarna av klubbens nyhetsbrev har en smartphone eller en läsplatta. Många av er är Appleägare, men troligen har än fler Androidbaserade enheter. Själv blev jag med en Asus Nexus 7 sommaren 2013, efter dåliga erfarenheter av Sonys läsplatta PRS-T2. Kanske en i sig OK läsplatta, men jag ville lagra cirka 1 500 dokument i format som pdf, txt, rtf, doc med flera. Totalt cirka 3 GB. Sony-plattan klarade inte alls av det, trots att den är kompatibel med MicroSD-kort. Den klarar bara av 990 filer och det går inte att ha en uppsättning filer/katalog på SD-kortet och en annan i det inre lagringsminnet. Åtminstone katalogen måste finns i båda. Ut åkte Sony-plattan och på grund av min negativa erfarenhet av tjänstetelefonen, en Samsung, blev det alltså en Nexus. Än i dag får den goda recensioner trots avsaknad av plats för SD-kort. Så långt allt väl. Jag lät koppla in Nexusen med USB. Den syntes i Windows' Explorer. Jag skapade en ny dokumentkatalog för den struktur jag har mina dokument i på PC:n och drog med Windows Explorer över en kopia av allt till paddan. Allt det här tog tid, men fungerade utmärkt. Problemet löst. Trodde jag. Vid nästa stora uppdatering, på cirka 200 filer, så gjorde Windows' Explorers oförmåga att bara kopiera över nya och ändrade filer sig påmint. Fram med SyncToy (se min artikel i ämnet i nummer 2015/2), men tji. SyncToy behöver nämligen en disk med bokstav för att fungera. Samma sak med FreeFileSync och XCOPY med flera andra verktyg. Ut på Android Store. Där fanns inget. Fanns bara sync mot Google Cloud Storage, Dropbox, Microsoft SkyDrive med flera. Men varför skulle jag lagra där? Jag har allt lokalt och en del av mitt material vill jag inte lagra i molnet. [Redaktionens anmärkning: för en diskussion om molntjänster, se nummer 2014/1.] https://www.abc.se/member/nyhetsbrev/nyhetsbrev_140126.html I flera månader sökte jag efter lösningar och frågade hos Googles support. Inget svar. Till sist kom förklaringen, Google hade till och med version 2 av Android samma drivrutiner som minnespinnar, USB-diskar och andra masslagringsenheter har, men det togs bort i 3:an, antagligen för att öka användningen av deras moln. Att Windows Explorer klarar av att arbeta mot dessa enheter, är för att Microsoft låter programmet använda multimediastödet från Windows Media Player och vars protokoll ersatte massenhetsstödet i Android. Men jag har WLAN på enheten, vilket behövs för att surfa hemma och ute. Hemma kör jag WPA2-kryptering på mitt WLAN, så jag började fundera i andra banor. Det finns flera FTP-, Samba och WebDAV-servrar i Android store, så jag skippade USB, även om det skulle råka vara lite snabbare, och installerade en liten WebDAV-server från "The Olive Tree". Visst - WebDAV är inte någon favorit, men avsikten var att köra på det lokala nätet, inte ut på Internet. Stöd för SSL finns visserligen, men jag ville bara ha en USB-ersättare. Men för att få det att fungera, måste man installera Microsofts WebDAV-support för Windows Explorer. Hur man gör kan man läsa på denna webbsida: http://www.scotttyee.com/blog/2011/07/24/mapping-a-network-drive-to-webdav-share-in-windows-7/ När den är installerad och startad kan Explorer kopplas upp till servern på Android-plattan. När man anger IP-numret på paddan, måste man ta med porten ":8080" i adressen, annars kommer inte Explorer att se den. Resultatet är att plattan dyker upp i Explorer med en enhets-ID, det man valt vid uppkopplingen. Och helt plötsligt kan man synka sin enhet med SyncToy eller FreeFileSync. Det var lösningen jag sökte efter i ett halvår. Inte lika snyggt och smidigt som att göra det mot en minnespinne över USB eller mellan lokala disken och ett SD-kort, men det fungerar. Naturligtvis är WebDAV alltid avstängt när jag inte syncar, så att ingen på nätet kan scanna för porten och ta sig in den vägen. P.S. Numera har jag istället för den Nexus jag nämnt ovan en Samsungplatta på grund av mitt teleskop, så den metod jag beskrivit ovan är inte längre aktuell för just mig. Nexus pratade nämligen inte med Wi-Fi-enheten som hör till teleskopet. Det gör däremot Samsungen. Och till Samsungen kan ett löst MicroSD-kort anslutas. Så numera synkar jag genom att sätta i kortet i datorn, uppdatera och sedan sätta tillbaka det. Man kan undra varför tillverkare tillåter sig sådana här stupida begränsningar. Redaktionen red@abc.se artikel@abc.se