Datum: 2015-10-17
ABC-klubbens nyhetsbrev 2015/4 ½
***Extra***
Utskicket i förrgår drabbades av ett smärre problem. Det gick
inte ut till de av oss som av någon anledning föredrar att
använda e-postadresser utanför klubben. Orsaken var att
programmet "sort", ofta - och som i det här fallet - använt via
script, i det operativsystem en av våra nya servrar använder,
ligger i ett annat bibliotek än scriptet förväntade sig.
Sökvägen till sort (den numera felaktiga) var alltså «hårdkodad»
i det. Konsekvensen blev att listan över de externa
e-postadresserna inte användes. Mindre lyckat.
För att korrigera det misstaget skickar vi ut årets fjärde
nummer, nu betitlat 4 ½, till samtliga medlemmar - alltså även
till er som redan fått det.
Vi kan inte undertrycka nöjet i att delge våra läsare några
kryddstarka åsikter som framkom efter en diskussion klubbens
funktionärer emellan efter upptäckten vad som kan hända när
program inte längre finns där man förväntar sig att de bör
finnas. Namnen på hjältarna från Unix' barndom kanske bara
framstår som kryptiska för några av oss, men vi i redaktionen är
beredda att ta den risken.
Ditt problem med "sort" är typiskt för Unix-derivaten.
Thompson, Richie, Kernighan m.fl. hade en god tanke
bakom Unix som Sun, IBM (AIX), Stallman (GNU), Linus
Torvalds och andra totalt missförstått och byggt bort.
Nämligen: /bin är grundbiblioteket för basic exe,
/usr/bin är mindre sällan använda exe och
/usr/local/bin för lokala exe samt /user/X11/bin för X
Window. Men tyvärr har mindre förstående självsvålds-
härskare gödslat med innehållet i /bin-biblioteket och
struntat i hur det bör användas. I Sun:s fall delvis på
grund av att deras deras usla NFS krävde det.
Nåja. Vi i redaktionen hoppas på bättre lycka den här gången.
***Fjärde numrets originaltext***
Under en tid har vi dragits med en märklig situation. Nämligen
den att vi har fler användare än betalande medlemmar. Å ena
sidan är det klubbens raison d'être att våra tjänster används,
men å andra sidan är det antagligen knappast hållbart i längden
att några av oss struntar i den årliga avgiften för detta.
Kansliet har uppmärksammat fenomenet en längre tid och låtit
saken bero i hopp om att diskrepansen ska korrigera sig själv.
Den förhoppningen har dock kommit på skam. Därför tänker vi
inom kort strama upp hanteringen av konton som tillhör
icke-betalande medlemmar. Det kommer bli en trist
sysselsättning - så bespara oss den: betala 360 kronor för ännu
ett års medlemskap och saken är ur världen för tolv månader
framåt.
Summan på facila 360 kronor för 2016 fastställdes av klubbens
styrelse i augusti och är således densamma som tidigare. Liksom
bankgironumret (5986-2169) att föra över pengarna till.
Apropå medlemskap märker vi också att informationen om vår
senaste innovation på detta område långsamt, men obevekligt,
sprider sig i allt vidare kretsar. Använd gärna
familjemedlemskapet till dina närmaste om du inte redan gjort
det.
Information hittar du i ett nyhetsbrev från förra året:
ttps://www.abc.se/member/nyhetsbrev/nyhetsbrev_141027.html
Låt oss också tipsa om Lars Magnussons artikel längre ned i
detta nummer om hur man kan komma undan att fösas in i Googles
molntjänster bara för att man råkar äga en läsplatta med
Android.
***Usenet borta, men vår IRC-bouncer lever vidare***
Av sysop-kollektivet och redaktionen
I nummer 2015/2 skrev vi att Usenet-flödet hade kommit
igång. Det var då tillfälligt. Mycket få frågade efter att få
läsa och posta inlägg på Usenet. Sedan dess har om möjligt än
färre använt sig av NNTP-protokollet för att kommunicera med
resten av världen.
Och nu är det helt dött, utan återupplivningsmöjligheter, sedan
Gotanets egen Usenettjänst gick i graven. Man kan sörja det, men
vi måste acceptera det.
IRC är inte heller så populärt som det en gång i tiden var, men
det finns mycket liv i det fortfarande. Därför fortsätter vi
att tillhandahålla bouncern ZNC för intresserade. Poängen med
den är att man ansluter till ZNC som i sin tur pratar med vald
IRC-kanal. När du loggar av från ZNC:n så ligger den kvar som
dig i kanalen och när du återansluter så får du upp allt som har
skrivits under tiden man var borta.
***Kall sommar?***
Minns du att den sommar vi lagt bakom oss var kall i Sverige?
Våra kylaggregat i klubblokalen behövde i varje fall arbeta
mindre än normalt under sommaren. Under hela juni och juli
slapp vi ha igång dem, fast i augusti fick de däremot arbeta.
På det sättet sparade vi energi och givetvis kostnader för elen.
Den nya hårdvaran till servrarna bidrog också till att värmen
inte blev oss övermäktig.
***Revisorer***
Hittills har klubben betalat för en extern revisorstjänst.
Värdet av den har diskuterats genomgående inom styrelsen och
även på flera årsmöten i följd. Vi vill helst använda oss av
våra egna krafter. Känner du för att hjälpa till? I så fall
välkomnar vi dig varmt. Hör av dig till valberedningen@abc.se
och berätta!
***Framtida årsmöten***
Apropå årsmöten börjar slutet på långbänken om distansdeltagande
(kanske) att skönjas. Inställningen hos styrelsen är i varje
fall positiv. Konkreta planer på hur sådant ska gå till ska
utarbetas av en grupp kring Göte Liljegren. Vi lär få återkomma
i ämnet.
***Brottslighet på Internet***
Ransomware är bara ett fenomen på att kriminell verksamhet ser
Internet som verktyg bland många andra. En svensk respons
kallas för SC3 eller Nationellt IT-brottscentrum och ska om
några år bestå av drygt 100 specialutbildade poliser.
Satsningen på att stävja brottsligheten via nätet är alltså
kraftfull. Ovanpå det har inrikesminister Anders Ygeman drivit
igenom att statliga myndigheter från och med årsskiftet får krav
på sig om obligatorisk incidenthantering på IT-området.
Telekomoperatörerna ska, enligt Ygemans intentioner, också
tvingas rapportera om avvikelser på samma sätt som myndigheterna
men får längre tid på sig att hamna i startblocken.
Som inrikesminister är Ygeman också ett slags polisminister. Det
innebär att han har högst kontroversiella frågor att hantera.
En av dem är datalagringen. Det EU-direktiv som låg till grund
för Sveriges egen lag på området har av EU-domstolen nämligen
befunnits för vittgående och för integritetskränkande, men i
Sverige vill regeringen i stort sett behålla gällande lag.
Ni som följde debatten i Svenska Dagbladet under september
insåg att det fanns gott om poäng att både vinna och förlora
oavsett vilken sida (för eller emot) man ställde sig på. Jon
Karlung, verkställande direktör för Internetleverantören
Bahnhof, sade uttryckligen "vi trotsar polisen" och påstod att
hans företag numera har en så kallad "kill switch"-funktion för
den händelse «någon» skulle klampa in och gräva i företagets
datorer. [SvD den 18 september] På det svarade Anders Ahlqvist,
kriminalkommissarie, att utan effektiv brottsbekämpning får
brottsoffer ingen upprättelse och antydde rent kommersiella
snarare än ideella skäl för bland annat Jon Karlungs hållning.
[SvD den 23 september] Debatten avslutades med en replik från
Karlung nästa dag. Sedan dess har Ygeman kanske fått annat att
ägna huvuddelen av sin tid åt - flyktingkrisen i Europa är också
hans bord - men frågan lär knappast dö för det. Och de
kriminella lär nog fortsätta sin brottsliga verksamhet
oförtrutet.
Till dess något slags konsensus om hur man ska förhålla sig till
problemen är på plats - fast det kanske aldrig infinner sig -
skydda dig själv genom att 1) kryptera, 2) betrakta alla nätverk
du inte har fullständig kontroll över - och Internet är ett
sådant - som osäkra samt 3) se till att utomstående har så få
ingångar till din dator, inklusive mobiltelefon, som möjligt.
***Hur man gör det Google inte vill att man gör med Android***
Av Lars Magnusson
Jag gissar att huvudelen av läsarna av klubbens nyhetsbrev har
en smartphone eller en läsplatta. Många av er är Appleägare,
men troligen har än fler Androidbaserade enheter.
Själv blev jag med en Asus Nexus 7 sommaren 2013, efter dåliga
erfarenheter av Sonys läsplatta PRS-T2. Kanske en i sig OK
läsplatta, men jag ville lagra cirka 1 500 dokument i format som
pdf, txt, rtf, doc med flera. Totalt cirka 3 GB. Sony-plattan
klarade inte alls av det, trots att den är kompatibel med
MicroSD-kort. Den klarar bara av 990 filer och det går inte att
ha en uppsättning filer/katalog på SD-kortet och en annan i det
inre lagringsminnet. Åtminstone katalogen måste finns i båda.
Ut åkte Sony-plattan och på grund av min negativa erfarenhet av
tjänstetelefonen, en Samsung, blev det alltså en Nexus. Än i dag
får den goda recensioner trots avsaknad av plats för SD-kort.
Så långt allt väl. Jag lät koppla in Nexusen med USB. Den syntes
i Windows' Explorer. Jag skapade en ny dokumentkatalog för den
struktur jag har mina dokument i på PC:n och drog med Windows
Explorer över en kopia av allt till paddan. Allt det här tog
tid, men fungerade utmärkt. Problemet löst.
Trodde jag.
Vid nästa stora uppdatering, på cirka 200 filer, så gjorde
Windows' Explorers oförmåga att bara kopiera över nya och
ändrade filer sig påmint. Fram med SyncToy (se min artikel i
ämnet i nummer 2015/2), men tji. SyncToy behöver nämligen en
disk med bokstav för att fungera. Samma sak med FreeFileSync
och XCOPY med flera andra verktyg.
Ut på Android Store. Där fanns inget. Fanns bara sync mot Google
Cloud Storage, Dropbox, Microsoft SkyDrive med flera. Men varför
skulle jag lagra där? Jag har allt lokalt och en del av mitt
material vill jag inte lagra i molnet.
[Redaktionens anmärkning: för en diskussion om molntjänster, se
nummer 2014/1.]
https://www.abc.se/member/nyhetsbrev/nyhetsbrev_140126.html
I flera månader sökte jag efter lösningar och frågade hos
Googles support. Inget svar. Till sist kom förklaringen,
Google hade till och med version 2 av Android samma drivrutiner
som minnespinnar, USB-diskar och andra masslagringsenheter har,
men det togs bort i 3:an, antagligen för att öka användningen av
deras moln.
Att Windows Explorer klarar av att arbeta mot dessa enheter, är
för att Microsoft låter programmet använda multimediastödet från
Windows Media Player och vars protokoll ersatte massenhetsstödet
i Android.
Men jag har WLAN på enheten, vilket behövs för att surfa hemma
och ute. Hemma kör jag WPA2-kryptering på mitt WLAN, så jag
började fundera i andra banor. Det finns flera FTP-, Samba och
WebDAV-servrar i Android store, så jag skippade USB, även om det
skulle råka vara lite snabbare, och installerade en liten
WebDAV-server från "The Olive Tree".
Visst - WebDAV är inte någon favorit, men avsikten var att köra
på det lokala nätet, inte ut på Internet. Stöd för SSL finns
visserligen, men jag ville bara ha en USB-ersättare.
Men för att få det att fungera, måste man installera Microsofts
WebDAV-support för Windows Explorer. Hur man gör kan man läsa
på denna webbsida:
http://www.scotttyee.com/blog/2011/07/24/mapping-a-network-drive-to-webdav-share-in-windows-7/
När den är installerad och startad kan Explorer kopplas upp till
servern på Android-plattan. När man anger IP-numret på paddan,
måste man ta med porten ":8080" i adressen, annars kommer inte
Explorer att se den.
Resultatet är att plattan dyker upp i Explorer med en enhets-ID,
det man valt vid uppkopplingen. Och helt plötsligt kan man
synka sin enhet med SyncToy eller FreeFileSync. Det var
lösningen jag sökte efter i ett halvår.
Inte lika snyggt och smidigt som att göra det mot en minnespinne
över USB eller mellan lokala disken och ett SD-kort, men det
fungerar.
Naturligtvis är WebDAV alltid avstängt när jag inte syncar, så
att ingen på nätet kan scanna för porten och ta sig in den
vägen.
P.S. Numera har jag istället för den Nexus jag nämnt ovan en
Samsungplatta på grund av mitt teleskop, så den metod jag
beskrivit ovan är inte längre aktuell för just mig. Nexus
pratade nämligen inte med Wi-Fi-enheten som hör till teleskopet.
Det gör däremot Samsungen.
Och till Samsungen kan ett löst MicroSD-kort anslutas. Så
numera synkar jag genom att sätta i kortet i datorn, uppdatera
och sedan sätta tillbaka det. Man kan undra varför tillverkare
tillåter sig sådana här stupida begränsningar.
Redaktionen
red@abc.se
artikel@abc.se