Datum: 2016-12-29
ABC-klubbens nyhetsbrev 2016/4 ***Öppet och fritt Internet 2017*** Vi önskar ett Gott Nytt År till alla våra läsare! I det förra numret av Nyhetsbrevet hade vi en längre artikel om dataskyddsförordningen som ska börja tillämpas 2018 inom hela den europeiska unionen. Kommer du ihåg? Det är ungefär ett och ett halvt år dit. Man kan betrakta förordningen som ännu ett steg på vägen till en välfungerande inre marknad. Man kan också, fullt rimligt, se på förordningen som ett sätt för oss unionsmedborgare att återta makten över våra egna personuppgifter, «bara» vi själva förmår att utöva våra rättigheter. Törs man bli mer öppen mot omvärlden om man vet att rår över sina personuppgifter? Man kan alltid hoppas. Och det här med öppenhet, inte minst på Internet, är något som vi ABC:are bör värna. Men det finns kommersiella krafter som vill annorlunda. Somliga bär välkända varumärken: Facebook är ett. I år, alltså 2016, höll det på att gå illa när en stor leverantör av Internet i Sverige - Telia - började saluföra ett «erbjudande» där kunder vars så kallade surfpott hade tagit slut ändå kunde komma åt just Facebook och några andra populära tjänster. Det här kallas för trafikstyrning och är, vilket myndigheten Post- och telestyrelsen - PTS - kom fram till under 2016, förbjudet. Förbudet har sin grund i EU-förordning som antogs 2015. EU-förordningar görs inte till lag i vart och ett av EU-länderna - det vill säga tolkas inte av lagstiftarna i respektive nationella parlament - utan gäller såsom de är skrivna. Det här hindrade tydligen inte Telia från att ändå försöka pervertera Internet med trafikstyrning. Diskriminerande trafikstyrning på kommersiell grund. (Trafikstyrning får i och för sig förekomma om det krävs för att "bevara robustheten och säkerheten i nätet" eller avvärja attacker; det som kallas för nätneutralitet ska upprätthållas.) Glädjande nog slog alltså PTS ned på försöket. Telia har att rätta sig efter förordning 2015/2120 och Internet ska förbli öppet. Telia krumbuktade sig i sitt svar till PTS. Kunderna hade ju gått med på ett avtal med specifika bestämmelser, alltså var den sortens trafikstyrning godkänd av dem. "Objektivt motiverad och därmed tillåten" kallade man diskrimineringen. Myndighetens beslut värnade en viktig princip, nämligen att man inte via ett avtal som sticks in under näsan på kunden kan åsidosätta det arbete som förs på EU-nivå för att värna ett öppet Internet, även om det vid en ytlig betraktelse kan se ut som om Telia-kunden gynnas av att kunna nå Facebook och andra utpekade tjänster efter att surfpotten tagit slut. Hur lätt eller svårt kan det vara att som privatperson, en enstaka individ, förhandla med ett företag som Telia om villkorsdetaljer i ett avtal? Gör din egen bedömning. Både förordning 2015/2120 och PTS' beslutsutkast (Telia kan ända fram till den 4 januari kommentera det) 16-5475 är ett värn mot den marknad där jämlika villkor mellan säljare och köpare helt enkelt inte finns. Samma sak kan sägas om dataskyddsförordningen. 2017 och 2018 kan alltså bli bättre år än 2016. ***E-postadresser utanför klubben*** Sedan vårt förra nyhetsbrev skickades ut har sex stycken användare fått sina forward-filer satta ur funktion, eftersom deras konton låsts. Det förhåller sig nämligen som så att när ett medlemskonto blir låst, går det inte att logga in men en eventuell forward-fil fortsätter att fungera som förut. Om någon känner någon eller några av dem som inte längre får sin ABC-post vidaresänd till en extern adress, meddela (helst) vederbörande eller (i andra hand) kansliet. E-post som skickats till ett låst konto hos ABC är inte åtkomlig för adressaten med mindre än att man erlägger medlemsavgiften. Vi har också under en längre tid noterat att väl många forward-filer innehåller inaktuella externa adresser, något som ger upphov till studsar när till exempel Nyhetsbrevet skickas ut. Därför ber vi dig med en forward-fil att kontrollera och, om nödvändigt, uppdatera eller ta bort den. Överhuvudtaget uppmanar vi alla medlemmar i klubben att titta till sina hembibliotek regelbundet. Logga in med en ssh-klient till våra servrar. Orm och Etna är två av dem. ***Uppsats om Tor ur ett rättsligt perspektiv*** The Onion Router - Tor i dagligt tal - har blivit viktigare och viktigare för dem av oss som kommit att avsky insamling av personuppgifter och sådant som kan göras till personuppgifter i databaser avsedda för "Big Data". När det dessutom existerar mycket lättanvända Linuxdistributioner byggda för Tor (Tails - tails.boum.org) finns det få om ens några orsaker till att avstå från Tor. Precis som är fallet med ett öppet Internet kan förstås skummisar använda sig av Tor i olika kriminella ärenden. Den sortens ljusskygga verksamhet har fått publikfriande namn som "Darkweb" och "Deep web", något som i sin tur lockat politiker i många länder att vilja sätta stopp på företeelsen. EU-förordningen 2015/2120 ställer antagligen i sig upp hinder för alltför drakoniska åtgärder riktade mot Tor, men man ska också veta att den rättsligt bindande texten i förordningen uttryckligen "inte [påverkar] tillämpningen av unionsrätten och med unionsrätten förenlig nationell rätt rörande innehålls, applikationers eller tjänsters laglighet". Bland annat därför är uppsatsen "Tillhandahållande av Tor-noder - rättsliga aspekter" av juristen Paulina Rehbinder ett viktigt dokument för den som använder Tor och vill fortsätta att göra det. Speciellt viktig är uppsatsen för den som vill driva just noder, inte bara använda klienter som Linuxdistributionen Tails. I och för sig uttrycker sig Paulina Rehbinder som jurister brukar göra, det vill säga med "bör" på många ställen i texten. Hon har skäl till att vara försiktig, eftersom Sverige är renons på (direkt) rättspraxis i saken. Det hindrar dock inte att värdet på uppsatsen är hög. Bäst av allt är att den kan läsas utan kostnad och är lätt att plocka hem via Svenska Journalistförbundets webbplats: https://www.sjf.se/nyheter/201612/journalistforbundet-slapper-rapport-om-tor Gör det, du också! När du läst klart kanske du själv vill försöka att driva en Tor-nod? ***Ett tips*** Identitetsstölder och falska adressändringar är ett problem i Sverige nuförtiden. Tyvärr. Hos Skatteverket kan man därför, bland annat via myndighetens webbplats, begära att adressändring bara går att göra om man loggar in med e-legitimation. En sådan åtgärd bör hålla de flesta bedragare borta. Sök efter frasen "spärra obehörig adressändring" på Skatteverket.se. Redaktionen red@abc.se artikel@abc.se